Högsta förvaltningsdomstolen
 

Dom i mål om sanktionsavgift enligt arbetsmiljölagen

Mål: 2385-24
Fråga om ett meddelat förbud och en sanktionsavgift avser samma gärning.

Arbetsmiljöverket får meddela de förelägganden eller förbud som behövs för att säkerställa att de regler efterlevs inom arbetsmiljöområdet som syftar till att byggnadsarbeten ska ske på ett säkert sätt. Ett företag som bryter mot reglerna kan också påföras en sanktionsavgift, men inte för en överträdelse som omfattas av ett redan meddelat föreläggande eller förbud.

I det här fallet hade Arbetsmiljöverket i samband med en inspektion beslutat om ett
omedelbart förbud vid vite för ett bolag att utan fallskydd låta utföra arbete på
byggarbetsplatsen. Senare ansåg myndigheten att bolaget skulle betala en sanktionsavgift för att det på inspektionsdagen hade utförts byggnadsarbete utan föreskrivet fallskydd. Frågan i Högsta förvaltningsdomstolen var om den sanktionsavgift som påförts ett bolag för att takarbete har utförts utan föreskrivet fallskydd avser samma gärning som ett meddelat förbud att låta utföra sådant arbete utan fallskydd.

Högsta förvaltningsdomstolen kom fram till att sanktionsavgiften hänförde sig till den
överträdelse som konstaterades vid inspektionen. Det meddelade förbudet som beslutades vid inspektionen tog däremot sikte på att förhindra framtida överträdelser, dvs. det avsåg tiden efter den konstaterade överträdelsen. Sanktionsavgiften avsåg därmed inte en gärning som omfattades av det meddelade förbudet.

Slutsatsen innebar att Arbetsmiljöverket inte hade varit förhindrat att besluta om
sanktionsavgiften. Eftersom kammarrätten hade kommit till en annan slutsats upphävdes kammarrättens dom. I målet fanns det frågor som inte hade prövats av kammarrätten och därför återförvisades målet dit för ny prövning.